Skaffa dig en egen takt!

Eftersom jag inte har skrivit någonting på alldeles för lång tid, kanske det vid det här laget borde vara bäst att kommentera det som diskuterats mest i morgonsoffor och liknande. Asylpolitiken. Men det är en fråga som känns så himla deprimerande att jag faktiskt inte har direkt någonting att säga. Förutom, kan vi som parti inte bestämma att vi aldrig ska vara överens med moderaterna vad det gäller humanitära frågor? Det klingar liksom inge bra..

När alla andra lägger ner sin tid på att blogga om allvarlig politik funderar jag istället över vad det är för störda människor som promenerar i samma riktning som mig på drottninggatan på morgonen. Nu har det hänt två dagar i rad att jag har gått i kapp någon såsig jäkel som sekunden jag tror att jag har gått om den, börjar gå i exakt samma takt som mig. Så att det känns som vi går någon jäkla marsch ihop. Och så fortgår det... hela gatan fram... vilket tar typ 10 minuter...
Så promenadkollegor, antingen skaffar ni er en egen promenadtakt, eller så förvarnar ni mig så att jag kan ta med mitt lilla trumslagarkit hemifrån.