Plusjobb i kapitalismens mecka.

Nu har jag landat. Hemma igen efter världens bästa vistelse i det stora äpplet. Dessvärre blev jag smittad med amerikabaciller på vägen hem så nu ligger jag däckad i soffan och tycker att livet suger. Endast ett par discotofflor (med antihalkeffekt)och en depecheskiva hindrar mig från depression.

Jag älskade NY, jag skulle aldrig velat åka hem om det inte vore för sunkhotellet vi bodde på som hyrde ut rum "by the hour". Men som alltid när man besöker USA, som är som en enda stor filmkuliss, väcks ju en del tankar om ett och annat. Denna gång ska jag dela mina tankar om det sjukt ineffektiva amerika.

Låt mig ge ett par exempel.
Ponera att du går in i en affär, säg viktorias sekret. Du har tänkt att köpa en.. papiljott att locka luggen med inför kvällens festligheter. När du går in i affären står det en liten fabror där som har som enda uppgift att säga hej och fråga hur du mår. Du går vidare in i affären. Där står en liten gumma som vill dela ut en lapp till dig och fråga hur du mår. På lappen står det att viktorias sekret har rea. Du hittar din papiljott, tar den och går mot kassan. I kassan står det ungefär tio personer och bara en person före dig i kön. Även han ska bara köpa en papiljott. Du gläds åt hur fort detta faktiskt kommer att gå.Men ändå av någon anledning så får du stå i kö i ungefär 30 minuter. Väl i kassan förstår du varför. Alla 10 ska fråga hur du mår, berätta att du valt rätt papiljott och fråga om du ska på fest. Sen ska det diskureras om du vill ha papiljotten inslagen i ett skyddande papper. Eftersom viktrias sekret inte heller tar visakort på summor under 5000 dollars så får du problem när du ska samla ihop dina 4888 dollar som papiljotten kostar. Du kommer ut från affären, en papiljott rikare men 1 timme fattigare.

Med lockad lugg ska du senare gå på restaurang med din nya vän. Utanför restaurangen står det korean och öppnar dörren. Han öppnar dörren och frågar hur du mår. En kvinna sitter i ett bås innanför dörren. Hon frågar hur du mår och frågar om du och din vän är två personer. Sen säger hon att ni får sätta oss var ni vill. När ni har satt er kommer det fram en dukbärare. Han ska lägga duken på ert bord och frågar hur ni mår. Sen kommer bestickgubben med lite högre rang och placerar besticken i rätt ordning. Han passar också på att fråga om ni vill ha något att dricka. Ni vill dricka er fulla och beställer därför därför en flaska rödvin. En storvuxen slipsbärande amerikan kommer till ert bord med en flaska vin och två glas. Han får hjälp med korkskruven av ytterligare en medarbetare utan slips. Den ena häller upp vinet, den andra frågar om det var till belåtenhet. Är ni redo att beställa? Frågar korkskruvkillen. Javisst. Korkskruvkillen hämtar menybeställarkvinnan. För henne berättar ni vad ni vill äta. Hon frågar om vi vill ha en flaska vatten också. Det vill ni. Hon hämtar därför vattenbäraren. Vattenbäraren har som enda uppgift att se till att du och din väns vattenglas är fullt. När er entrecot har kommit till bordet kommer det fram ytterligare en medarbetare som frågor om ni vill ha sirap till köttet. Nej tack det är bra svarar ni. Men lite salt eller någon annan krydda vore god. Tyvärr svarar sirapmannen. Vi serverar inte salt här... Det är inte bra för er hälsa....

Jag vet inte hur många ställen vi var på som det var dubbelt så mycket personal på som det var kunder. Och jag hajjar inte. Hur kan detta vara möjligt? Å kom inte å säg att de har låga arbetsgivaravgifter... (Okej låga löner..) Men oavsett löner och arbetsgivaravgifter så är ju detta iaf kostander som omöjligt kan medföra intäkter. Därför går det ju emot hela kapitalismens huvudmekanism, effektivitet. Jag börja ana att antingen
1, Överflödiga tjänstemän egentligen är omoraliska människor som åkt på samhällstjänst.
2, Bush betalar företagen för att anställa. Det är inte bara Sverige som kör med plusjobb.
3, Amerikanare är antingen så dumma som myten säger att de bara kan ägna livet att göra en sak.
4, Amerikanare är lata och vill bara äta korv under sina arbetsdagar.

Detta borde utredas ordentligt.